Fördomar...

Ett återkommande ämne vi har på rasterna på jobbet är bla. invandrare, vikt och andra känsliga samtalsämnen.
Det som är problemet med dessa diskutioner är att de tas upp minst en gång i veckan och att alla är absolut inte öppna i sinnet och kan föra diskutionen framåt.

Det är alltid samma visa:"De där jävla blattarna komer hit och tar våra pengar, de gör ingen nytta för samhället och kan de inte bara åka till något muslimland istället för hit??"
"Tänk så jävla feta är nu än förr, de bara smaskar i sig sån skit som godis och bullar och kakor."
"Ska du äta den där jävla sura havregrynsgröten nu igen??"
Det säger han som precis står och steker en macka med stekt falukorv, stekt hamburgare, stekt ägg och som kronan på verket ketchup, jag kan bara tillägga att han aldrig tränar.
Han ser inte direkt fet ut, men han är ju inte den mest vältränade i hans ålder som jag sett heller.

Jag skulle säga att detta byggs på okunskap och hans generation, han känner inga invandrare eller flyktingar därför är de bara skit, han vet inget om hälsa för då hade han inte smällt i sig en kolesterolbomb minst en gång om dagen med risk för att täppa igen artärer och hjärta(speciellt eftersom han är över 50 år och det ökar risken betydligt).
Det som gör mig förbannad är att han kan uttala sig så starkt om saker han inte har en aning om!
T ex så anmärker han alltid på allt jag äter även om jag äter nyttigt eller onyttigt, so what?? jag tränar 5 dagar i veckan och hur jag äter är väl ändå bara min ensak! Det är ju inte så att jag väger 200 kilo!

Jag tycker inte att man ska få jobba inom fastigheter och ha hand om hyresgäster med olika kulturell bakgrund om man har så mycket fördomar om allt! Han är rasist, så är det!
Precis som att jag tycker att om man inte är serviceminded så ska man inte jobba med service, det är bara så enkelt! Dessutom blir jag väldigt illa berörd av hans åsikter, jag försöker argumentera emot och stå upp för de som inte kan vara i vårat fikarum och försvara sig själva, men vad hjälper det?? Jag blir bara så arg så jag kokar, inget mer...

Vi ska ha en värderingskurs här på jobbet och det kommer bli mycket spännande!
En hel dag ska vi prata om hur vi ska behandla varandra, hyresgäster m.m. och jag kan säga att jag kommer verkligen inte hålla käften! Jag ska säga precis vad jag tycker och de får väl hata mig lika mycket eller mer än de redan gör... Who cares?? Jag förlorar bara på att vara tyst!

Tyvärr så är det inte så många som upskattar ärligheten som jag bär inom mig och jag tror att det är därför jag många gånger inte är så accepterad, att vara öppen och ärlig verkar vara något fult...

Ärlighet varar längst säger dem...

Människor och gängbildningar...

När man var liten var det ganska vanligt med gängbildningar, i min klass till exempel så fanns det Coola gänget, medel- och tönt gänget.
Jag tillhörde inte något gäng till en början utan körde en helt ofrivillig solokarriär utanför alla gängen som slutade med diverse kuratorsamtal både hela klassen och jag ensam.

Men iaf så trodde jag i min enfald att allt detta berodde helt enkelt på omogenhet, alltså att allt sånt skulle försvinna så fort man blev vuxen.
Du vet "Barn kan vara så elaka mot varandra" är ju ett uttryck som ofta används när man pratar om mobbing och utfrysning.

Jag kan ju bara tala om för er som inte har upptäckt det ännu: DET ÄR INTE SANT!
Mobbning och utfrysning existerar i allra högsta grad i vuxenlivet, och alla dessa gäng finns fortfarande.
Jag kan direkt på rak arm säga att jag fortfarande inte ingår i ett gäng, ibland känner jag att jag verkligen skulle vilja det, men det jag har är en massa strö-kompisar som egentligen inte har något gemensamt utan som jag har träffat på massor av olika sätt.

David har ett gäng med kompisar, när det är fest och annat bus på gång så ringer man "gänget" och frågar om de vill hänga på och ofta kommer de allihopa.
Mina ex hade också gäng med kompisar, men jag har aldrig haft det.

Däremot så utsättes jag för gängen hela tiden, på dans är det jättemycket gängbildning, på jobbet och i raggarsvängen likaså.
Dessutom har jag vänner som jag fikar och umgås med ibland som själva är med i ett gäng, men aldrig, aldrig, aldrig får jag förfrågan att hänga med det gänget ens en enda gång.

Hur kommer det sig att de som är med i ett gäng håller på det så hårt och inte kan släppa in en enda person till, inte ens för en kväll??
Eller är det jag som inte passar i ett gäng??
Sånt här kan min hjärna gå och mala om dagarna, jag vet inte om det beror på min uppväxt eller om jag känner mig ensam ibland.
Ibland känner jag bara tat det är alltid JAG som ska ringa mina vänner och hitta på saker, kan inte någon ringa till mig spontant och säga :" Hej, men du kan vi inte göra det här i helgen?"
Jag har massor av tid men ingen vill ägna sig åt att använda den.

The story of my life...

Hemflytt, familjen taikon och lokalt väder...

Så flyttade vi hem till oss igen igår!

Det var så skönt, men jag är verkligen tacksam att Davids föräldrar har ställt upp för oss så mycket! Davids pappa Pelle har hjälpt till med lägenheten och hans mamma Kerstin har lagat mat och bäddat m.m. TACK så hemskt mycket för allt!

I lägenheten är allt inte riktigt klart men det är beboligt i alla fall...
Vi har bara några fotlister,socklar,dekorlister och valvet kvar att göra! :)
Dessutom kommer ex kexet idag och ska kolla på en koppling till diskmaskinen som han ska koppla in tillsammans med blandaren imorgon! Jippie, då ska jag laga mat för första gången i vårat nya kök!
Vi provade vår nya spishäll igår att den funkade och jag var mycket imponerad, om jag gillade att laga mat innan så kommer jag älska det nu! :)

Hemma ser det lite ut som hos familjen Taikon just nu, vi har bara rotat fram det viktigaste så vi kunde sova och sen monterade vi ihop vår nya soffa och fotpall KARLSTAD från Ikea i "Ullevi grått" passande va?? ;)

Idag ska vi lägga i hyllorna i skåpen och plocka upp allt porslin m.m. det ska bli kul men jag längtar tills allt är helt klart och jag kan få gå och prylshoppa lite ljushållare, duk m.m.

Min målsättning är att det ska vara klart nästa helg, och det känns ganska realistiskt tycker jag.

Imorse när vi vaknade så var det ungefär 1 cm snö hemma, David som har jouren blev lite nervös, men så fort vi kom närmare stan så fanns det inte en flinga på backen, snacka om lokalt väder! Jag menar det är ju inte alltför långt mellan Västra Frölunda och Centrala stan...

Häftigt att vädret kan var så lokalt egentligen, det är som molnet tänker "Idag ska jag bara snöa över Tynnered" Hahahaha om det hade varit på det viset hade molnen bestämt själva vilket väder det skulle bli och då hade vi säkert snö och regn omvartannat jämt!

På återseende...

Renovera ännu mera....

Ja så börjar det väl närma sig...Ljuset i slutet av tunneln....

Ikea kom igår med alla sakerna (ca 45 paket som radades upp i vardagsrummet) och vi målade klart allting sånär på några bättringar som måste göras där vi varit lite för snabba och slarviga! FY SKÄMS på oss! ;)

Idag håller David och hans pappa på för fullt med att skruva ihop skåpen och montera dem i köket. Jag själv har fått det mysiga ansvaret att ta hand om lilla vovven Eddie tills de kommer hem. Jag ska mata honom och mysa lite så kanske det blir en promenad vid sjutiden om de inte har hunnit hem tills dess.

Hunden Eddie är den enda hunden jag känner som har såna extrema rutiner!

Han vaknar vid 8.30, tar en promenad, får mat när han kommer hem, promenad vid 12, mat igen vid 17 och sen sista promenaden vid 19. och så är det verkligen varje dag, kanske ruckar på några minuter men det är det enda.

Det ska bli skönt att bara vila lite efter jobbet idag, börjar känna mig lite sliten nu. Varje dag efter jobbet har jag åkte ut till lägenheten och hjälpt till så mycket jag har kunnat men nu är jag så trött, så trött, så trött. Hoppas att vi kan få det någorlunda klart till helgen så jag och David kan flytta tillbaka igen.

Davids syster har nämligen också flyttat in för att de ska köra stamrenoveringar i hennes lägenhet och den är därför inte bebolig under tiden, det blir lite trångt och Davids pappa får sova på soffan stackarn!

Skulle också vara skönt att få lite privatliv igen, jag och David har ju nästan inte varit själva på en vecka nu och det finns ju en del intima delar man saknar får man ju säga! ;)

Ikväll börjar "Du är vad du äter" och första programmet är med Sanna Bråding, JÄKLAR vad hon har förändrats sen man såg henne i "Tre kronor" alltså, så det ska jag titta på.

Tycker att Anna Skipper kan vara ganska extrem ibland(men det är ju säkert hela affärsidén) men det är kul att se hur människor lyckas med sina efterlängtande mål att må bra igen. Jag blir lite extra sporrad att inte trycka i mig en massa skit!

Idag bokade jag ett träningspass till på Måndag YES! Ska bli så jäkla skönt att börja träna igen och jag får nog räkna med rejäl träningsvärk. Tänkte nog också "smita" på fredag och gå på Zlips på Möllan, känner att jag måste ut i dansvimlet lite mer igen!

Har förresten tagit lite bilder på jobbet när jag beskär...

Här sitter jag och ska föryngringsbeskära en Rosenspirea...

Här är jag igen...

Och här ser jag inte riktigt klok ut!Ha ha ha :)

Bilderna från renoveringen kommer när vi är klara!

Puss och kram!

Renovering...

Ja så är vi ganska mitt uppe i renoveringen!

I lördags rev vi ut hela köket och David sträckte ryggen på kuppen. Vi rev väggen mellan köket och v-rummet och sen slängde vi vår gamla soffa som har stått på Liseberg på 70-talet(det som är lustigt med den soffan är att när vi var på Mio för ett tag sen så såg vi att den modellen var "in style" igen, men benen var lösa och så behöver vi verkligen en större soffa).

Vi bor i ett miljonprogram-hus från 1968(tror jag) men det kunde man inte tro när vi öppnade väggen... Som isolering i innerväggen(men bara den sista biten längst in ca 20 cm) hade man lagt Halm, alltså Halm! Värsta skumma grejen tyckte vi, dels att de inte hade isolerat hela väggen när de ändå höll på och sen att det var just halm. Det blev ju halm och damm överallt! Det är tur att ingen av oss hade hösnuva iaf! Ha ha ha

Det var så härligt att komma igång och allt gick mycket snabbare och smidigare än vad vi beräknat. Så på eftermiddagen på lördagen kunde vi åka till Bauhaus och köpa golvet, det tog däremot lite längre tid då Bauhaus i Bäckebol är så himla stort så vi hittade inte därinne, men vi kom ut med allt som vi behövde iaf.

Söndagen roade vi oss med lite målning och lagning av golvet i köket. Davids Pappa lagade golvet jättefint med masonit så det kom i samma höjd och vi bara kunde lägga nya golvet ovanpå. Han är väldigt duktig och vi är jättetacksamma att han är så intresserad och vill hjälpa till!

Jag och David satte microlitväv på väggarna och senare på kvällen målade vi den och taket, så just nu ser det mer sterilt ut än ett sjukhus, ett helt kritvitt rum men det blir det inte länge till! ;)

Jag jobbar hela veckan och David är ledig, så jag åker och hjälper dem när jag kan efter jobbet, men man kan säga att det är slitigt... Jag är helt slut på kvällarna, igår somnade jag vid nio efter Simon och Thomas som jag fullkomligt ÄLSKAR!!! Jag tycker att de är så härliga med deras små kärleksgnabb och häftiga grejer som de gör. Däremot igår så tyckte jag kanske att det var llite extremt och för mycket 70-tals stil över det hela, men ändå lite "fulsnyggt" på något vis, jag tror att det växer på en.

Här är en bild, ganska dålig kvalitét men det var det jag kunde uppbringa...

Och här är en bild på "The Darlings" med deras ursöta hundar Pooter och Percy!

Ja så idag kommer mit ex kex Frisse och ska dra rören till utkasteren som vi ska ha på uteplatsen och sen till alla andra grejer i köket. Golvet ska läggas klart idag och vi ska måla väggarna i den ursnygga mörkblå färgen S 8010-R 90 B som är en svartblå färg och kommer passa utmärkt med vår fina tapet som vi har köpt på Engelska Tapetmagasinet.

Den var dyr men fräck va??

Men nu ska jag iväg och jobba lite, måla utemöbler och lite beskärning av buskar är vad som står på menyn idag, sen blir det till att åka direkt hem och jobba i lägenheten!

Full rulle...

Puss och kram!